Vingar

Jag faller
och nu finns du inte där för att fånga mig
sträcka ut din hand och viska att allt ska bli bra
jag trodde du var min ängel
men plötsligt var det du som knuffade mig
som fick mig att falla fortare än någonsin
och när jag sträckte mina händer mot dig
tittade du bara bort
låtsades inte höra mina förtvivlade skrik
att jag hade litat på dig
att det inte var för sent att rädda mig
men jag antar att du hade gjort ditt val
och du var färdig med mig

Du var min ängel
men jag ser nu dina vingar blekna bort
du var inte den ängel jag trodde
och jag kommer aldrig få veta
varför du räddade mig de där gångerna
kanske brydde du dig faktiskt ett tag
kanske var jag bara ett tidsfördriv

Jag faller
men jag är inte rädd
jag har inga vingar
men det har inte heller du
du kan inte nå mig här
och om du var det enda som hindrade mig från att falla
så faller jag hellre
än ser dina falska ögon igen

Långsamt känner jag hur jag slutar falla
och vingarna på min rygg tar mig upp igen
jag är stark
jag kan klara mig själv
och jag behöver inte din hjälp längre
för jag kommer aldrig mer att falla
jag har mina egna vingar nu
och om dina var av byggda av lögner
så är mina byggda av mod
och även om ditt svek fortfarande gör ont
så är jag inte hjälplös längre
jag kommer komma över dig till slut
för jag är starkare än jag någonsin varit

Utan dig

Jag trodde du var perfekt
och jag trodde du var min
alla gånger du sa att jag var vacker
att det skulle vara vi för alltid
jag trodde verkligen att det var sant
jag trodde på allt du sa
men nu ser jag att allt bara var lögner
du var inte perfekt
och att du var min var bara önsketänkande

Jag ler när jag tänker på dig
för jag vet
att även om du aldrig älskade mig
så var orden du sa när du lämnade mig
även de en lögn
men jag kommer vara stark
för kärleken jag kände en gång
är krossad av alla lögner
och du kan inte krossa mig
för nu är du bara en lögn för mig
en lögn som jag skakar av mig

Hejdå
det är sista gången du ser mig
för alla smärta du orsakade mig
skakar jag av mig lika lätt
och när jag vänder mig om och går
känner jag bara lättnad
ingenting du säger kan få mig att komma tillbaka
för det är ändå bara lögner
och allt kommer att bli bra
utan dig

~Felicia

Legend

Jag lovade ju en bokrecension på Legend-trilogin när jag läst klart den, så här är den. När jag nästan hade läst klart Prodigy så kom The Fiery Heart (del fyra i Bloodlines, som jag, som sagt, verkligen har längtat efter att få läsa) in på biblioteket, och jag passade då på att även låna Silver Shadows (del fem i Bloodlines) och Champion (tredje och sista delen i Legend). Ni förstår hur fantastiskt bra Legend-trilogin är om jag säger att jag valde att läsa Champion direkt när jag läst klart Prodigy, istället för att läsa The Fiery Heart...

Titel: Legend, Prodigy, Champion (Legend-trilogin)
Författare: Marie Lu
Sidor: 291, 368, 369 (bara jag som tycker att det är lite konstigt att de svenska översättningarna är typ 15-30 sidor kortare, liksom vi har väl inte så mycket kortare ord och så? Eller? Tja någonting sånt är det ju uppenbarligen...)

Handling: Day är Republikens mest eftersökta brottsling, June är dess underbarn. Båda är 15 år men lever i vitt skilda världar, tills den dag då June's bror mördas och Day utpekas som skyldig. June bestämmer sig för att göra allt för att hitta sin brors mördare, men på samma gång inser hon hur mycket som inte är som hon har trott och att hon och Day har mer gemensamt än hon någonsin kunnat gissa.

Omdöme: Jag läste Legend i somras (på svenska, hade hellre läst den på engelska som jag gjorde med de andra två, men fick den i julklapp så hade inte direkt något val) och tyckte att den var jättebra då. När jag såg att det fanns en fortsättning blev jag jätteglad men eftersom jag höll på och läste andra serier och så lånade jag inte Prodigy förrän för någon vecka sen, och jag är glad att jag äntligen gjorde det. Trots att jag hade hunnit glömma lite av det som hände i Legend var det ändå väldigt lätt att komma in i handlingen och så, och det gjorde ingen skillnad att jag läste den på engelska. Nu de senaste två och en halv timmarna har jag ägnat åt att läsa om hela Legend (när jag borde ha skrivit klart det här, pluggat och sen börjat läsa The Fiery Heart. Egentligen läser aldrig om böcker heller så det visar bara hur bra den är), och jag måste säga att även fast den första boken är jättebra så är de andra två bättre. Jag vet inte varför, om det är för att hon verkligen beter sig som Republikens underbarn i början (vilket kanske inte är så konstigt i och för sig) eller så, men kanske mer all känsla som det är i de andra böckerna... Eller att det händer mer, eller kanske att jag läste de andra på engelska (och alla böcker är bättre på originalspråk), eeller så var det bara för att jag inte läste alla detaljer nu när jag läste Legwnd så snabbt... Jag tror mest på det sista.

Champion är verkligen sorglig, och jag grät jättemycket i slutet. Jag har inte bestämt mig för om jag gillar slutet eller inte än, det var så väntat samtidigt som det var så oväntat och så hemskt... Men ändå finns det lite hopp. Liksom det sista är så braa men samtidigt så hemskt... Fast jag hade velat ha med Day's perspektiv efter ----- också, det saknar jag... Antar att det blev för krångligt att skriva.

Dock finns det en sak som jag stör mig på, och det är enhetligheten mellan böckerna. Framsidorna matchar varandra (även fast jag har börjat tycka att Legends framsida är tråkig jämfört med de andra), och jag älskar framför allt framsidan på Prodigy, och den på Champion är också jättesnygg. Inuti böckerna däremot är de helt olika, vilket jag tycker är extremt irriterande. De har ändrat såna saker som var sidnumret står (vilket är det minst störande), men framför allt har de ändrat hur Day's och June's kapitel ser ut! För det första står deras namn olika de olika böckerna. I de två första böckerna är det okej, där har de bara gjort namnen större, det ser fortfarande ungefär likadant ut. I den sista däremot har de gjort namnen jättestora - så stora det går så att de fortfarande ska vara kvar på sidan - och vita med ljusgrå skugga runt istället för helsvarta. Varför?? Dessutom har de ändrat typsnittet som Day's kapitel är skrivna med mellan alla tre böckerna (tack och lov har June samma), från en nästan likadan som de June har till en ren, lite tjockare (eller hur man nu ska säga), som är min favorit, till en väldigt rund, RÖD text. De två första tycker jag är bra, jag gillar att det är olika typsnitt på Day's och June's kapitel, men nej, jag tycker inte om typsnittet och färgen på Day's kapitel i Champion. I början var det väldigt jobbigt att läsa, typsnittet gör att man ibland måste verkligen titta för att se om det är kursiv stil eller inte (vilket är väldigt irriterande) och det röda gör det inte direkt bättre. Dessutom ser June's text grön ut när man läst det röda ett tag vilket är ännu mer irriterande än det röda... Men boken är så otroligt bra att man till slut bara läser och inte bryr sig om hur någonting ser Tillägg: Jag läste en recension av Prodigy och tydligen är det samma typsnitt som i Champion i den (och namnet i början av kapitlet är likadant, vitt/ljusgrått), fast ljusblått. Glad att det av någon anledning inte var det i den jag läste... Men jag funderar på en sak, om det nu är det i Prodigy, då kanske det är det i den "vanliga" versionen av Legend också, fast svart (och inte i den jag har, vilket i och för sig är på svenska så det vore inte lika konstigt om den var annorlunda)?

Nej men kort sagt, jag älskar trilogin. Jag gillar verkligen alla karaktärerna, framför allt Day och June då, men även typ Anden och Tess. Dessutom känns allt så äkta.

Betyg: ⭐️⭐️⭐️⭐️⭐️




Jag såg att det finns en annan framsida till Legend, och jag har delade åsikter om den. Den andra är kanske liite snyggare (den här känns så grå), men samtidigt så passar den inte alls ihop med de andra två böckerna då...


Day's kapitel i Prodigy och Champion, ni förstår vad jag menar...


Här ser ni mer hur hans text ser ut, och vilken stor skillnad det är mellan kursiv och inte kursiv, till skillnad från June's kapitel där det är mycket mer lättläst och ja jättelätt att se...




Förresten upptäckte jag just att det finns en short story, Life Before Legend, som logiskt nog äger rum innan Legend, när Day och June är 12 år. Det är en dag i Day's liv där man får se hur han försöker överleva på gatorna och även hans första kyss, vilken han typ berättar om i Prodigy. Det är självklart även en dag ur June's liv, hennes första dag på Drakeuniversitetet. Alltså jag vill så gärna läsa den, den verkar så braa (trots att den bara är 38 sidor), men jag vet inte om jag är beredd att betala så mycket för den, framför allt som många har sagt att det inte är värt pengarna... Aja, jag har ju läst Legend, Prodigy och Champion och de är så fantastiskt bra så det väger väl upp att jag kanske inte får läsa Life Before Legend (även fast jag inte kan läsa någonting i slutet av Champion utan att börja gråta nu).

~Felicia

Ett leende är allt jag ber om

Ett leende
det är allt jag ber om
en gnista av glädje
i de där havsblå ögonen
jag ber dig inte att se mig
att ens le mot mig
för även om det smärtar mig
att jag kanske alltid
kommer vara osynlig i dina ögon
så gör det mig så lycklig
bara att se dig le

Sisterhood of the World Bloggers Award

Vi blev nominerade av Viggo på Bookfinger (ledsen, av någon outgrundlig anledning fungerar det inte att göra en länk, men länk till hans blogg finns här bredvid under rubriken "Andra fina bloggar"), vilket jag tycker är jättekul, tack! (Och jag håller med om att det inte bara borde vara Sisterhood utan typ Siblinghood som någon annan bloggare skrev, eller Sister-/Brotherhood som Viggo skrev)

 
 

Som nominerad ska man: 

1. Tacka bloggaren som nominerade dig, och länka till deras blogg.
2. Ha med Sisterhood of the World Bloggers Award-loggan i inlägget.
3. Svara på de 10 frågor som du fått.
4. Nominera 10 andra bloggare och fråga dem 10 frågor.

 

 

Frågorna vi fick:

1. Bästa plot-twist/oväntade händelse i någon bok? Spoilervarna gärna! Oj, det var svårt... Jag vet faktiskt inte. Joo förresten, slutet i The Indigo Spell (del tre i Bloodlines) var verkligen oväntat, även fast jag visste om det innan (jag lär mig inte att inte läsa om böcker innan jag läser dem (när jag läste Vampire Academy råkade jag läsa några sak som avslöjade ganska mycket viktigt... Men äh, det var lika förvånande och otroligt bra i vilket fall), eller ja i det här fallet var det faktiskt att jag läste om alla huvudpersoner i en lista som fanns på Wikipedia, dock fick jag tyvärr en mycket större spoiler, men jag längtar sååå tills det händer!!)... Men att det skulle hända just då hade jag verkligen inte räknat med!

2. Den scen i någon bok som lockat fram starkast känslor hos dig? Återigen, spoilervarna! Självklart typ hela The Fault in Our Stars och Before I Die (en annan bok om en tjej med cancer som är jättebra!), jag grät hur mycket som helst när jag läste de två böckerna. Men om det nu ska vara en scen så precis i slutet av Before I Die SPOILER där hon dör... SPOILER SLUT. Sen lockar alla Bloodlines-böckerna fram starka känslor hos mig, jag ääälskar dem! Liksom jag skulle nämna ett tillfälle när jag blev så otroligt frustrerad på Sydney (huvudpersonen), men det var ett ställe där jag blev så otroligt glad att jag bara kunde sitta och le och det var när SPOILER Sydney äntligen accepterade att hon älskade --- (för mycket spoiler om någon skulle råka läsa det) och inte lämnade honom helt, det var så otroligt bra!! (var även därför jag var så frustrerad på henne tidigare, för att hon inte gjorde det (alltså accepterade)...) SPOILER SLUT.

3. Om du själv skulle skriva en bok, vad skulle den handla om/ha för tema? Alltså jag har alltid älskat fantasy, och det är mest det jag läser, så det är ganska självklart att jag skulle skriva fantasy. Sen blir inte det lika normalt på något sätt (nähä) men alltså för att om man skulle skriva en typ ungdomsroman (som jag för övrigt också har börjat läsa lite mer, bl.a. en av mina absoluta favoritböcker, Himlen börjar här av Jandy Nelson) så kan man ju inte låta bli att hämta inspiration från sitt eget liv och jag är rädd för att göra det, att folk som jag känner skulle känna igen sig i en karaktär och tro att det var min bild av dem, vilket det kanske inte alls var... Fantasy är mer avlägset på något sätt. Men ja, jag skulle antagligen skriva fantasy, och kanske en "vanlig" ungdomsbok om jag vågade. Den skulle i så fall antagligen handla mycket om vänskap...

4. Vilken är din absoluta favoritbok, och varför? Som sagt älskar jag Himlen börjar här av Jandy Nelson, både för att det är en så vacker kärlekshistoria men ändå så sorglig, och definitivt för alla dikterna som huvudpersonerna skriver och att de har en så stor roll. Det är en så otroligt bra idé! (Förresten fick jag reda på idag att Jandy Nelson har skrivit en till bok som kom ut i september på engelska och kommer ut nu i november på svenska, jag måååste läsa den!) Men egentligen så kanske det egentligen inte är min favoritbok, utan just nu måste jag säga att det är de tre böckerna i Bloodlines-serien som jag har läst än så länge. För er som inte vet är Bloodlines en spin-off serie till Vampire Academy, som också är en av mina absoluta favoritserier. Varför älskar jag Bloodlines så mycket då? Jag vet inte riktigt, för det första känner jag igen mig rätt mycket i Sydney, och sen visar sig så mycket som man (sen Vampire Academy), och Sydney, tror är på ett visst sätt vara på ett annat, man hade aldrig kunnat föreställa sig att vissa saker skulle hända som visade att allt var så annorlunda mot vad man trott! Sen är det kärlek med också, inte sån där två av huvudpersonerna älskar varandra och lever lyckliga i alla sina dagar utan mer äkta (ha ha det är synd om de flesta den mesta tiden, eller tja det är alltid synd om någon)... Men ja, helt enkelt, de är såna böcker som man har jättesvårt att lägga ifrån sig och när man väl tvingad göra det kan man inte sluta tänka på dem, liksom jag vet inte hur otroligt många gånger jag har sagt "Boken är så braaa!" till vem som nu råkar vara i närheten just då och vet vilken bok jag pratar om ha ha, men den är ju så braaaaa!

5. Kollar du på några bok-relaterade TV-serier? Vilka? Jag är faktiskt väldigt dålig på att titta på tv-serier, föredrar att läsa ha ha. Men ja, de jag tittar på är inte bokrelaterade... Eller okej, jag tittar på Sherlock Holmes när det är på tv (vilket är Wilmas förtjänst), och den är ju baserad på en bok.

6. Vilken bok ser du fram emot att läsa mest just nu? The Fiery Heart, del fyra i Bloodlines!! Jag har reserverat den på biblioteket, men sist jag kollade var den över en vecka försenad och det var en i kön före mig, såå jag kan få vänta ett tag, sorgligt nog. I och för sig har jag nu tid att läsa andra böcker, och just nu läser jag Prodigy, fortsättningen på Legend. Den är i och för sig verkligen jättebra, men jag längtar tills jag får läsa The Fiery Heart och sen Silver Shadows. Dock kommer inte sista delen, The Ruby Circle, förrän i februari, så den kommer jag få längta till länge...


Okej, så nu skulle jag ju egentligen nominera 10 personer och skriva 10 frågor till dem, men då jag inte vet någon bokbloggare som inte redan blivit nominerad (okej, jag vet inte särskilt många bokbloggare över huvud taget) tänkte jag att det kanske var okej att jag skippade det..?


Nu till någonting helt annat, jag hade tänkt skriva en recension till Vampire Academy och Bloodlines, men jag känner att jag skrev rätt mycket om Bloodlines nu... Så jag väntar nog tills jag läst alla som har kommit ut än, längre än så lär jag inte kunna vänta ha ha. Men jag tänkte i vilket fall skriva en recension när jag läst klart Legend-trilogin, så det kan ni ju se fram emot!

Om några dagar kommer jag posta en dikt igen som vanligt, så vi ses!
~Felicia

poetrydream.blogg.se

En blogg fylld av poesi, böcker och noveller.

RSS 2.0