Jag tror jag kan höra vinden viska
höra den andas
Han vill berätta sina hemligheter
alla mirakel han sätt
Svaren till livets gåta
filosofin bakom all oförklarliga fenomen
Han vill visa mig världen
ta mig utanför min inre grens
Han viskar om orättvisa
om skillnaderna våran värld struntar i
De svältande barnen som drömmer om ett liv
medans andra kastar bort sina
Han visar mig sitt hat
sin kärlek och sorg
Lika plötsligt som han kommit
lämnar han mig ensam
Med så många svar
men ännu fler frågor

 

- Wilma

Trots att jag inte förstår hur dessa enkla individer tänker, umgås jag i dessa kretsar. Jag står med fundersamhet och studerar deras beteende. Försöker förstå mig på deras brinnande besatthet. De står där med ansiktet upplyst  av färgglatt ljus och sjunker djupare ner i tvångstanken, att satsa pengar.

    Maskinerna med munter melodi sätter dem i trans. De är fast och de förlorar all uppfattning om verkligheten som flimrar förbi. Förmågan att tänka är för länge sedan borta. Man behöver inte tänka för att utföra denna enkla gest. Rota efter pengar i fickan, mata den förföriska maskinen och nervöst knyta nävarna.

    Det de inte förstår är att hoppet, tron om att återvända med mer pengar än när de kom, är falsk. De lurar sig själva. De tror att de kommer gå med huvudet höjt och fickorna fulla av  glänsande metallcirklar. Att de kommer vara lyckliga efter en tid med  de där maskinerna. Men det värsta är inte summan av mynt  de inte kan hålla fast i. Det är att de tappar kontroll över sig själva. Hypnosen bryts inte förens deras fickor är tömda på allt av värde. De lurar sig själva att de kommer gå därifrån med vinst. Att deras desperata försök ska leda till ett nytt liv som miljonär. Och dessa förhoppningar har de trots att de vet hur liten chansen är. Men de kan inte släppa taget om de djävulska maskinerna.

    Den berusande känslan av att utmana ödet, leka med slumpen, brinner i deras ådror och förlamar allt annat. Och när jag står här på håll kan jag inte låta bli att undra vilka dessa människor är. Att dessa människor är spelberoende, mer eller mindre, vet jag redan. Men vem är de under masken de lärt sig att bära? Har de en familj att försörja? Är de singelmänniskor som inte fått grepp om livet än? Eller är de alla vänner och pressar varandra till att satsa mer pengar?

    Jag vet att jag varken kan eller får rota i deras privatliv, men det gör mig så nyfiken. Vilka är dessa människor som spelar tills allt är förlorat? Känner de glädje när de satsar sina pengar eller känner de inget alls? De kanske tappade förmågan att känna i samma sekund som de förlorade allt annat.

Själv förstår jag inte varför de inte bara ger upp. Jag finner ingen glädje i att mata en maskin med pengar och hoppas att man får tillbaka dubbelt så mycket. Men besattheten är så stark att de själva  har glömt hur de fastnade för spelandet. De kan nog inte minnas första gången de rörde de djävulska maskinerna.

    Jag vill så gärna hjälpa dessa människor, men istället tittar jag ut genom fönstret och sjunker djupare in i mörkrets oändlighet. I mina ögon är de redan förlorade.

 

-wilma

Du ber mig att förlåta dig
trots att du vet att jag inte kan
du borde aldrig gjort så mot mig
inte om du vill att jag ska stanna
du säger att det inte var meningen
men jag säger att det är slut nu

Jag kan inte förlåta dig
du skadade mig
du kanske aldrig ville det
men du gjorde dina val
du kanske aldrig tänkte på konsekvenserna
men får ta konsekvenserna av det
jag kan inte acceptera din tanklöshet mer
inte när du skadat mig så

Tårar rinner ner för dina kinder
när du bönar och ber om förlåt
du vet att inga ord kan reparera
men försöker ändå
vill inte lämna mig
tro mig det vill inte jag heller
men vad gav du mig för val?
jag älskar dig fortfarande
men kan inte stanna kvar

Jag vill förlåta dig
men måste vara stark
jag vet att du kommer göra det igen
och det klarar jag inte
så jag säger igen det är slut
och vänder mig om och går
lämnar dina bedjande ögon bakom mig
för det är slut med oss nu
slut

 

~Felicia

Visa mig platsen där de odöda lever
platsen där smärtan inte finns
Jag lovar att följa varje steg du tar
om du lovar att de förflutna försvinner
Gamla minnen är inget jag vill släpa på
men jag kan inte lämna dem bakom mig


Visa mig platsen där änglarna sjunger
platsen som inte är fylld av lögner
Jag ska lyssna till varje ord du har att säga
om du lyssnar till min bön
Sänk mig vita vingar
låt mig förenas med mina förlorade systrar

 

- Wilma

Jag ser solen gå ner
påminner mig om dig
när du satt här bredvid mig
vi såg solen gå ner
hand i hand
men en dag ska vi återigen vara här
sida vid sida för evigt
vi ska springa iväg från verkligheten
gömma oss i vår egen värld
se solen gå ner
helt bekymmerslösa
inget ska få störa oss
jag ska skydda dig där
hålla dig från alla som vill skada dig
de ska aldrig någonsin få skilja oss åt igen
vi är inte någon utan varandra
vi är som dagen och natten
finns inte utan varandra
motsatserna som styr allt
jag är natten du är dagen
en alltid strålande sol
min sol
tagen ifrån mig
men en dag ska jag få dig tillbaka
rädda dig från de som är så svåra att se
ta dig dit solen går ner
och återigen se på med min hand i din
en dag ska vi återigen lysa
natten och dagen förevigt
en dag
ingenting kan hindra mig
jag ska komma med min sista månglans
ett sista minne av dig
fösa undan alla andra
tills jag återigen är i din famn
i vår egen värld med evig solnedgång
en värld där det bara finns du och jag
och inget som kan skilja oss åt
någonsin

 

~Felicia

När jag såg dina blickar på mig
fick jag så svårt att andas
jag visste att du kände som mig
men du visste inte
det jag visste
andledningen till att jag inte redan
var i dina armar
det finns inget jag någonsin velat så mycket
som att jag ska ha fel
att jag ska kunna vara med dig
men hemligheten..
är för farlig
jag önskar att jag kunde berätta för dig
berätta allt
sanningen, vad du betyder för mig
hemligheten som förstör allt
men jag kan inte
jag kan inte
jag vill inte skada dig
och det jag vet är för farligt
du ska inte behöva tyngas ner av den
du älskar mig nu
men mig kommer du glömma
komma över om några år
men hemligheten kan man inte fly från
inte nu, aldrig någonsin
den stannar hos dig för evigt
jag vill inte skada dig
men jag vill att du ska veta
hur mycket du betyder för mig
du kommer aldrig få veta
det är för farligt
och när jag ser alla dina blickar på mig
kan jag aldrig andas
jag borde vara i dina armar
du borde få veta
världen borde inte få vara så orättvis
men en dag kommer jag ändå ta mod till mig
berätta för dig
riskera allt
"Jag älskar dig över allt annat
men vår kärlek är för farlig
Jag kan inte berätta sanningen
då kommer du också att dö
Men minns när du tittar på mig
och jag aldrig kan bli din
du aldrig bli min
att jag älskar dig
jag kommer alltid att älska dig mer än allt annat
offrar allt för dig
Minns det när jag en dag måste gå
vi borde aldrig ens fått
tiden på avstånd tillsammans
Minns mig och glöm aldrig
kärleken är starkare än allt
värd att dö för
om den är äkta, som vår"

 

~Felicia

Kom och dansa
lita på mig
jag kan stegen
känner du inte rytmen?
ett steg dit, hit
kom närmare och bara följ med
musiken är allt
släpp allt annat
nu är det bara du och jag
och musiken som fyller luften
fyller oss i varje andetag
växer sig starkare med varje steg
hör du inte takten?
ett, två, steg, hopp
tre, fyra, steg
snurra runt mig
känn hur musiken drar i dig
svingar dig runt på golvet
känn rytmen
låt mig föra dig
slappna av och följ bara med
snurra
men håll dig nära mig
jag ska föra dig
runt runt det är enkelt ska du se
ett steg dit, hit
snurra, se det är lätt!
känn hur musiken fyller dig
släpp taget om allt annat
för här finns bara du och jag

 

~Felicia

Livet kan inte gå framåt av sig självt
Lika lite som tågen rullar utan bränsle
Du får kämpa och kämpa framåt
Framåt, uppåt
Till slut kommer du komma till en nerförsbacke
Du måste fortfarande jobba
Men inte lika hårt
En liten liten stund går det nästan av sig självt
Men slutar du kämpa
Kommer backen till sist försvinna
Lämna dig till att återigen kämpa i uppförsbackar
Men även om du kämpat hårt
Kommer ibland nerförsbacken plana ut
Luta uppåt
Motgångar, medgångar
Men kämpa hårt kommer du klara dig bra
Och även när allt känns hopplöst
Minns, att ibland vänder vinden
Kommer till dig i medvind
Dra dig upp för backen
Så ge aldrig upp
För ibland vänder vinden

 

~Felicia

En stilla vind
jag vet inte var den kommer ifrån
men jag ägnar den knappt en tanke
märker den knappt ens
jag tänker på dig
var du är nu
hur allt kom sig
att du helt plötsligt
bara försvann ur mitt liv
jag vet att du inte ville
att du blev tvingad ut med våld
men ändå
jag vet att du inte var stark nog
för att stanna hos mig
men jag ska inte säga någonting
du förstökte med dina krafter skydda mig
och få stanna hos mig
jag är så svag
men fienden var starkare
den farligaste av fiender
och starkare än alla
ändå trodde jag att du skulle klara det
vinna det och få stanna hos mig
men vad tjänade hopp till
hoppet, det enda jag kunde hjälpa dig med
men i längden bara glömdes bort
allt jag kunde ge dig var min kärlek
all den lilla styrka jag hade
men vi var för svaga
din kärlek till mig försvagade dig
annars kanske du hade klarat det
men jag vet inte
skulle du ens ha kämpat annars?
när jag var allt du levde för
allt som betydde någonting
du betydde lika mycket för mig
jag önskar bara att jag hade kunnat hjälpa dig
inte stått där svag och bara se på medan du slogs
medan du kämpade för ditt liv
din frihet
att få stanna hos mig
jag önskar att vi inte varit ensamma i kampen
men vem skulle ha hjälpt oss
vem var stark nog
att kunna hjälpa oss utan att själv bli skadad
ingen, kan jag säga
ingen kan vinna över vår fiende
fienden som tog dig
och för evigt håller dig i sina klor
ingen kan få dig tillbaka till mig
ingen kan dra tiden tillbaka
så att vi kan gömma oss och vinna
ibland önskar jag att han ska komma tillbaka
ta mig med sig
bort från allt, men till dig
men så tänker jag på dig
och medan tårar rullar nerför mina kinder
vet jag att du ändå inte vill det
framför dig själv ville du skydda mig
så jag ska inte förstöra det
förr eller senare kommer han ändå ta mig
njut av livet
han tar alla förr eller senare
mäktigare fiende har aldrig skådats
för han har alltid funnits
alltid funnits och kommer aldrig dö
en odödlig jättelik stridskämpe
vår fiende
men den dagen han ändå tar mig
och låter mig träffa dig
en liten stund min vän
men bara tills jag insett
sett hans hemska rike
men tänk inte på det nu
njut av livet och om det är hemskt
lev i underbara minnen
jag tänker så där jag står i blåsten
jag tänker på dig
vi två hand i hand alla soliga sommardagar
en tår rullar nerför min kind
men jag bryr mig inte ens om att torka bort den
jag kan inte leva i nuet
allt jag har kvar är minnen av dig
med en suck rullar ännu en tår ner från ögat
landar på den blöta marken
blöt av regn jag ännu aldrig noterat
kylan gör mig ingenting
inte heller blåsten eller regnet
trots att jag står här genomblöt och kall
står jag kvar
jag märker ingenting
ett leende kryper fram över mina läppar
minnena är så verkliga
verkligare än den piskande vinden
jag vet att jag är svag
och att han snart upptäcker mig och tar mig
jag bryr mig inte om det heller
jag lever kanske inte av nuet
men njuter så gott jag kan
allt finns i mina minnen
du finns bara i mina minnen
tills den dagen han kommer och tar mig
och jag får återförenas med dig
på gott och ont
jag står ännu med ett leende på läpparna
när han ljudlöst smyger fram ur skuggorna
fångar mig med ett snabbt grepp
jag är inte rädd
inte ledsen för att min frihet är slut
allt jag kan tänka
är att nu återförenas  jag med dig
älskade
jag har saknat dig så
nu ska ingenting få skilja oss åt

någonsin

 

~Felicia

När alla omkring dig
bara försöker ändra på den du är
stanna upp en stund

och tänk efter
vem vill jag verkligen vara?
strunta i alla andras försök
att göra dig till någon annan
än just den, precis den
personen i dina drömmar
du kan bli den personen
kämpa, tro på att du är den
du är och kommer alltid vara det
men lämna inte personen kvar
i dina drömmar

 

~Felicia

Författare: Isaac Marion
Sidor: 287

 

Världen har blivit drabbad av något slags virus som får de som dör att vakna upp som zombies. R är en av alla levandedöda. Han minns inte sitt namn, orsaken till hans död eller något från sitt tidigare liv. Utanför en stad, lika död som alla andra, lever han tillsammans med andra döda.

Zombies äter de lenades hjärnor för att återuppleva deras känslor och minnen eftersom de själva inte har några. Under en jakt inne i staden äter R en ung mans hjärna och övertar han mannens känslor för hans flickvän, den levande Julie. Något med Juli förändrar honom och tillsammans har de en chans att återfå den värld det tidigare levt i. 

 

Jag vet inte vart jag ska börja. Allt med boken är så otroligt bra. Bara att zombies är inblandade och att  den är berättad från R perspektiv gör boken unik. Jag har inte läst något sånt tidigare.

R är en otrolig karaktär. Han är så annorlunda mot de andra döda och trots att man inte får reda så mycket om hans bakgrund målar författaren upp en levande bild av R och får honom att kännas verklig. Jag gillar också att det är mycket detaljer och att man får uppleva allt från Rs synvinkel. Att man får läsa vad han tänker om allt.

Boken innehåller både kärlek och läskiga stunder. Känslorna som växer mellan R och Julie är så vackra och slutet är helt underbart.

Jag har aldrig läst en zombiebok förut så jag har inget att jämföra med. Men jag älskar det jag läst och vill bara läsa mer. Boken var nog riktad till vuxna, men jag tycker absolut att yngre kan läsa den också. Den innehåller några lite mer avancerade ord som jag tidigare inte stöt på, men det hindrade inte läsandet.

Boken får 5/5 . Den var underbar och väldigt speciell.

 

-Wilma

 

Författare: Nene Ormes
Sidor: 254

 

Berättelsen utspelar  sig i Malmö och det är där Udda bor. Tjejen som drömmar mardrömmar som visar sig vara sanndrömmar. Allt startar efter en dröm där en kvinna blir jagad av hundar. När hennes bästa vän, Daniel, ger sig v för att leta söka svar öppnar sig en helt annan värld för Udda. En värld där hon inte är ensam om att han unika förmågor. Men det är också en farlig värld. På jakt efter sin kära vän får hon resa mellan nutid och dåtid, där det blir svårt att skilja på vän och fiende och där varje felsteg kan leda till döden.

 

Udda verklighet är en väldigt spännande, smått läskig och annorlunda historia under kategorin svensk urban fantasy. Jag har inte läst så många fantasy böcker som är skrivna av svenskar eftersom jag helt enkelt inte har sätt några, så när jag såg denna blev jag väldigt nyfiken. Beskrivningen på baksidan fångade mig på en gång.

 

"Hon vände sig för att börja klättra nerför stegen när de hinner ifatt henne. Vassa tänder kastar sig mot hennes ansikte, klorna river genom tyg och kött."

Och att framsidan var snygg lockade mig bara mer.

Jag gillade allt med boken. Karaktärerna är spännande och unika. Själva idén är spännande och inspirerande. Tänk bara att kunna drömma sanndrömmar.  Men de andra förmågorna som några av karaktärerna har är också intressanta. Hamnskiftare kan byta skepnad till olika djur och oraklet kan se ens framtid. 

Jag tycker att författare har lyckats beskriva omgivningen och karaktärerna och fått det mer levande. Man får lära känna karaktärerna och trots att jag inte har besökt Malmös gator får jag en bra bild över hur platserna ser ut. Och det blir aldrig trist eller uttjatat i boken. Man läser ett kapitel och kan inte stänga boken för man vill vet vad som händer i nästa och näst efter det.

Boken får 5/5 för den var väldigt spännande och lite unik. Jag kan rekommendera boken till alla som gillar fantasy, men också till dem som vill ha en lite lättare bok.

 

-Wilma