När dikten visar vägen

Återigen tar vi diktens väg
den den pekar på
inte min
men jag vet
målet hör aldrig
till den bana jag startar på
ju längre jag skriver
desto längre kommer vi
till en stig längre bort
med susandes ord över pappret
från stig till stig
så långt in i skogen
stigar jag inte visste fanns
gläntor jag aldrig skulle upptäckt
fram till ett mål
så underbart
så mycket bättre
än det jag såg från starten
en chans att få ett bra slut
att göra allting bra
tvivlet hinner inte komma
bokstäverna kastar sig
över den mörka mållinjen
skuttar runt innan de
återigen landar på mitt papper
och jag står där
med en färdig dikt i min hand
utan att förstå vad som hänt
utan att ha uppfattat hur jag kom dit
vem som ledde vägen
var jag var
utan att förstå
alla syner från de senaste minuterna
som fortfarande spelades upp
flimrade framför mina ögon
så riktiga men blott minnen
med tusentals tankar
läser jag ändå dikten
slås av vilket mästerverk den är
med ord jag aldrig tänkt på förr
ord som aldrig varit möjliga
om de inte själva
fått bestämma riktningen på färden
 
 
~Felicia

Vänner?

Hur kan man må så dåligt
av något som aldrig var meningen
av något någon annan gjort
eller inte gjort
utan att ens vara medveten om det
utan att reagera

Jag trodde vi var vänner
men på din vänlista
finns inte mitt namn
jag saknar det
jag sörjer det
men du märker det inte ens
du noterar inte min ledsna blick
när jag långsamt går därifrån

Hur kan man må så dåligt
bli så ledsen
av ett saknat namn
Jag finns inte på din lista
det smärtar mig mer
än någon kan ana

Du är inte medveten om det
men ändå är det det
som håller mg vaken om nätterna
som tvingar fram tårar
när inte någon ser

Du glömde bort mig
var så uppspelt över alla andra
att jag försvann i röran

Jag kommer aldrig glömma det
den saken du aldrig vetat om
du kommer inte glömma det
du kommer inte minnas det
för det har aldrig existerat för dig

Det som fick mig att tvivla
på mig själv
men också på dig
vår vänskap
är det verkligen värt
att fortsätta klänga sig fast vid dig
när allt du ser är de andra?
eller ska jag riskera allt
för att få bli fri och lycklig
få glömma alla fåniga listor
dig och alla dina "vänner"

Jag vill så gärna låtsas som ingenting
men innerst inne har jag redan valt
inget kan stoppa mig
jag ska äntligen få bli fri
 
 
~Felicia

Underbar

Är sorgen verkligen värd dig
utan tvivel om jag hade fått svaret
om jag hade vetat att det inte var nej

Är du verkligen värd att drömma om
när du knappt ens noterat mig
bara för att jag inte är som dem

Jag vill att du ska älska mig som den jag är
inte för någon tuff fasad
jag är inte alls, på insidan, så där

Jag vill inte bli krossad så lätt
men det blir jag av ett nej
finns det inget annat sätt

Mina känslor är äkta för dig
även fast jag inte är någon i dina ögon
men är det ens värt att fråga, att verkligen plåga mig?

Jag vill inte fråga dig efter ens ett ord
ens en fråga om mitt namn
orkar inte stå ut med detta självmord

Men frågar jag inte kan jag inte heller få ja
tänk så är du bara väldigt bra  på att gömma
tänk så är det ändå mig du vill ha?

Trots alla tvivel finns svaret klart
jag frågar dig och så får vi se
bära eller brista, gråta eller le
även om jag skulle bli krossad, tar jag chansen, det kan bli underbart

Det finns bara ett sätt att få veta
jag ställer frågan klart och tydligt
jag orkar inte längre, för svar, i dina fotspår leta

Jag frågar och du ger ett svar
men vad du än svarar så kom ihåg
för mig kommer du alltid vara underbar
 
 
~Felicia

Twilight

Du fångade mina blickar
din undersköna gestalt
en vän sa att det var omöjligt
men jag kunde inte hindra min blick
för att gång på gång söka efter dig
ditt oförklarliga hat mot mig
förbryllade, skrämde mig
jag hade väl inte gjort något fel?
inte fören långt senare
när du börjat vara med mig
fick jag något svar
det var inte mitt fel egentligen
vår kärlek fortsatte
jag skulle göra allt för dig
för att aldrig tvingas lämna dig
men du sa gång på gång
att det aldrig skulle gå
att du var för farlig för mig
men jag vägrade lyssna
och så kom den dagen
när du slutligen försvann
lämnade mig med ett hål i bröstet
värkande av längtan och sorg
lämnade mig som i dimma
för att kunna tänka bort smärtan
jag trodde jag förlorat dig för alltid
tills jag hörde din röst
inbillning?
med adrenalinet pumpande i blodet
och min enda medicin gåendes brevid mig
kämpade jag för attt hålla kvar rösten
samtidigt som jag kämpade
för att inte förlora min vän
min vän
men jag visste
att ingenting någonsin skulle bli sig likt...
 
 
 
~Felicia

Önskar du var hos mig

Jag ska inte  låta dig förgöra mig
du lämnade mig bara
jag kan stå ut med det
jag har inget hjärta kvar
men vad spelar det det för roll
du är inte här
så vad ska jag med ett hjärta till?
du är ju mitt hjärta
du försvann
och lämnade efter dig
ett evigt hål i bröstet på mig
finns det inget botemedel?
varför kämpar forskare
för att hitta botemedel för fåniga sjukdomar
när folk dör  av sorg
varför försöker ingen läkare
att hitta ett botemedel för obotlig sorg?
det kanske inte var din mening
att det skulle bli så här
men dina sista ord då
när du sa att du inte älskade mig längre
jag kan inte ens tänka på det
utan att hålet i mig
börjar värka till en olidlig kramp
jag hörde orden så klart och tydligt
och varje natt upprepas de igen
i mina drömmar lämnade du mig aldrig
eller snarare
varje natt kommer du
för att sen lämna mig igen
med exakt samma ord
isande lika verkligheten
jag vet vad som kommer hända i drömmen
in i minsta detalj
men det hindrar mig inte
från att vakna skrikande varje natt
och önska att allt var över
jag vill så gärna ha dig tillbaka
jag bryr mig inte om om du är farlig för mig
det är farligare här utan dig
nu när jag inte bara har andra fiender att  slåss mot
utan jag även måste slåss mot mig själv
och hålet efter mitt hjärta
hålet efter dig
men jag vill så gärna smeka ditt mjuka hår igen
pressa mina läppar mot dina
åh så jag saknar dig
men jag tänker inte låta det här förgöra mig
jag måste sluta hoppas
måste sluta tro på att du kommer tillbaka
kapa alla mina band till dig
liksom du redan kapat alla dina band till mig
det är bara fånigt att fortfarande älska dig
efter allt du gjort mot mig
jag borde kanske försöka leta reda på medicin
försöka bota det obotliga
men en del av mig protesterar
jag vill inte glömma dig helt
och vad har jag kvar  av dig
annat än hålet  i mitt bröst
och alla hemska mardrömmar
trots all smärta har jag ändå dig
jag vill så gärna tro att du fortfarande älskar mig
trots vikten bakom dina sista ord
vill så gärna att du kommer tillbaka
om än så bara för en stund
hålet kanske blir större
men jag gör vad som helst för att få vara med dig
om än så bara för en stund
du är allt för mig
har du inte förstått det?
jag gör allt för att få dig tillbaka
verkligen allt
om det behövs ska jag lämna alla andra bakom mig
bara för att få vara med dig
min kärlek till dig är så stark
starkare än allt annat
jag önskar bara att den var besvarad
 
 
~Felicia

"Varför kan du inte komma springandes?"

Kommer jag klara av det
att vandra flera mil utan dig
Varje steg för mig längre bort
långt bort från allt jag hållit kärt
Men måste det vara så här
finns det inget annat val
Varför kan du inte komma springandes efter mig
och be mig att stanna

Jag älskar dig
har alltid gjort, kommer alltid att göra
Mitt hjärta brister av längtan
jag vill tillbaka till din famn
Men jag måste vänta
ödet har sin bestämda gång
Avståndet mellan våra hjärtan växer
men bandet som håller dem samman ska aldrig brista
Vi hör ihop, det är sanning
vi måste bara vänta
 
- Wilma

Älskar dig

Din hand runt min hals
min på din rygg
Två pulserande hjärtat
tätt tillsammans
Våran puls förenas 
i en pulserande ström av kärlek

Allt det där är glömt
det var förr, då allt var bra
Innan dina ögon fylldes av avsky
innan deras glans tynat bort

Jag vet inte hur du känner
men jag älskar dig
Det gör jag, har alltid gjort
Även om mina känslor ej är besvarade
ska jag aldrig sluta hoppas
Jag vet att det finns en ros inom dig
men den har inte slagit ut i blom
 
- Wilma

Varför lämnade du mig?


   
     
 
Jag trodde att du alltid skulle finnas
alltid skulle hålla min hand under svåra tider
Men det var en lögn
ingen kan stanna för alltid
Mörkret hann ikapp oss
du hade inget val
Döden knackade på vår dörr
och du öppnade, utan rädsla i blicken 

Varför gjorde du så
en fråga jag aldrig får svar på
Varför kunde du inte stanna
jag behövde dig 
Det var många år sedan
jag borde släppa taget
Men du bara försvann
och tog ditt hjärta med dig
- Wilma

"Du kan bli vad du önskar"

De sa "Du kan bli vad du än önskar"
så jag försökte
Jag var verkligen säker
jag ville göra något stort
Men jag kan inte välja
det finns så mycket att välja mellan
Jag vill bli författare
regissör, skådespelare och fotograf
Varför är det så svårt
varför måste man välja

Allt är inte så enkelt som det verkar
det räcker inte att önska
Men jag vet inte hur jag ska göra
jag har bara gått runt och hoppats
Kanske räcker det att drömma
men inners inne vet jag att det inte gör det
Alla drömmar blir inte sanna
väldigt få får som de vill utan att kämpa
Men jag vet inte hur jag ska börja
snälla, visa mig
 
-Wilma

Vad ska man välja?

Varför måste man välja
kan jag inte göra allt
Gymnasiet närmar sig, bara två år kvar
snart måste man välja, jag vet det
Men hur kan man välja bara ett
när världen är fylld av möjligheter
Hur kan ni tro att jag ska nöja mig med ett
när jag har huvudet fyllt av planer

Varför måste man välja
allt verkar ju så bra
Jag kan inte bestämma mig
jag vill göra allt
Min kreativitet har inga gränser
tvinga mig inte att stoppa den
Fotograf, djurskötare, författare och regissör
allt verkar så underbart
Men jag måste välja ett jobb
bara ett 
Hur kan ni ens tro att det kommer gå
jag kommer hinna dö och uppstå innan jag har valt
Snälla, kan någon hjälpa mig
för jag kommer inte klara av det själv
 
- Wilma

Varför

Samma ord som ekar inom mig
varför, varför , varför
Samma ord som plågat mig så länge
ordet som aldrig vill lämna mig
Varför gick du bara
varför stannade du inte
Ständigt detta ord
det hemsöker mig
Varför älskar du mig inte
varför kan du inte förstå
Kommer jag aldrig få slippa höra det
kommer ordet aldrig låta mig vara
 
- Wilma

Kärlek

Vad ska jag göra
när ord inte räcker till
Jag älskar dig till månen och tillbaka
men hur ska säga det
Hur jag än gör
verkar du inte förstå
Dina tindrande ögon när du ser på mig
är det bara en lek eller döljer de något
Hur ska jag veta vad du känner
när du är så tyst

Mitt hjärta slåt extra slag
varje gång du går förbi
Jag vill ha dig
känna ditt bultande hjärta
Dina ögon är vackert blå
dina ögon som förtrollar mig
Jag vet inte hur du känner för mig
vågar inte hoppas på det bästa
Men varje natt när jag drömmer
är det dig jag ser
 
- Wilma

Ödet eller en slump?


   
     
 
Jag vet inte om det är ödet eller bara en slump
men något har alltid dragit mig till dig
Dina ögon, åh dina ögon
får mig att tappa andan
Jag vill kasta mig i din famn
alltid känna din kropp mot min
Jag önskar att du gick fram till mig
och sa att jag var vacker
Ditt namn ekar inom mig
jag kommer aldrig glömma det
Jag älskar dig
mitt hjärta länkar så efter din trevande händer

Men varför för du mig så förvirad
din lekande blick, söker den mig
Dina små komplimanger
är det mer än tomma ord
Måste du leka med mitt hjärta
snälla, spela ut dina kort
Jag är för blyg för att fråga
men jag vet inte hur länge jag står ut
Jag älskar dig så mycket
det finns inga ord som kan beskriva mina känslor
Mitt hjärta slår bara för dig
och det kan du inte göra något åt
- Wilma

Vandra i en cirkel

Svart och vitt
inga gråzoner
Är det såhär vi vill ha det
en värld där allt är gott eller ont
inget neutralt 
Alltför länge har jag vandrat i samma spår
utan slut, utan riktning
Jag följde ljuset
men det ledde till ett evigt mörker

När vännerna drar tillbaka sina händer
vem ska man då luta sig mot
När månen slocknar och stjärnorna drunknar
vem ska jag då fråga om vägen

Evig skog med gömda faror
djupa hav och tysta städer
Att det skulle bli svårt viste jag
men jag har tappat greppet
Dag och natt kan passera
allt är ändå detsamma i mina ögon
Jag har tappar taget om verkligheten
om mig själv

Jag måste vandra hundra nätter
hundra dagar
Och när jag når månen
startar cirkeln om
 
- Wilma

För kärleken

Rosorna färgas röda av ditt blod
ett tecken på tapperhet, på mod
Du springer för att rädda din älskade
den som håller ditt hjärta tryggt i handen
Gudarna sänder faror
hinder, för att stoppa dessa unga själar
Förbjuden kärlek hedras inte här
inget är så hemskt som orenat blod
Men de springer för frihet
de springer för kärlek
 
- Wilma

poetrydream.blogg.se

En blogg fylld av poesi, böcker och noveller.

Nyckeln av Sara Bergmark Elfgren/ Mats Strandberg
Quicksilver av B.J. Anderson
RSS 2.0