The Fault in Our Stars
Titel: The Fault in Our Stars
Författare: John Green
Sidor: 336
Handling: Hazel är sexton år och har haft lungcancer sen hon var tretton. Hon vet att hon kommer att dö, alla mediciner kan bara som mest ge henne några fler år att leva. När hennes mamma inte tvingar henne till kyrkans stödgrupper för unga med cancer är hon mest hemma och läser, ofta hennes favoritbok An Imperial Affliction, som får en ganska stor del av The Fault in Our Stars. Allt ändras dock en dag i stödgruppen, då Augustus Waters, friskförklarad från sin cancer, kommer dit. Han och Hazel blir kära men Hazel vågar inte komma för nära Augustus av rädsla för att såra honom när hon dör (därav "Jag är en granat, för eller senare exploderar jag").
Omdöme: Den är sååå sorglig! Bitvis kunde jag inte läsa för alla tårar, och det är lite jobbigt när boken är så bra att man bara vill läsa och läsa. Det jag gillar är också att det inte är sån självklar kärlek vid första ögonkastet, för även om man kanske skulle kunna säga att det är det, så har de ingen fantastisk kärlekshistoria pga Hazels rädsla att såra honom. Det blir så äkta på något sätt. I juni läste jag en annan bok om en cancer-sjuk tjej, Before I Die, och personligen tycker jag bättre om slutet i den, men jag antar att det är drömslutet och slutet i The Fault in Our Stars är sanningen, hur hemsk den än är... Och jag älskar båda böckerna. Dessutom så måste det väl betyda att en bok är jättebra och man sträckläser den från att man lånat den till när man läst ut den på kvällen, med tyvärrr nödvändiga avbrott som lektioner och mat? Dock inte en av de bästa böcker jag läst, även fast den är jättebra...
Betyg: ⭐️⭐️⭐️⭐️⭐️
Kommentarer
Viggo
Hej! Ni har båda blivit taggade av mig :)
http://bookfinger.blogspot.se/2014/11/sister-brotherhood-of-world-bloggers.html
Svar:
Wilma & Felicia
Trackback
