Tårar av glas

I det mörka skymningsvattnet
Såg jag dina tårar
Som natten
Som glas
Skar de genom mig

I det svarta havet av glas
Såg jag ditt ansikte
Som en slocknande sol
Som ett hav utan vatten
Höll du på att försvinna

I den mörkaste stjärnan
Speglades din sorg
Som en fågel utan vingar
Som en dag höljd av mörker
Rann din lycka iväg

I det mörka skymningsvattnet 
Såg jag dina tårar
Hörde jag ditt skrik
Som glas
Som mörker
Saknade jag dig
 
~Felicia


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

poetrydream.blogg.se

En blogg fylld av poesi, böcker och noveller.

RSS 2.0