Svek
Jag trodde aldrig att det skulle förändras
jag var den enda som verkligen visste hur du var
såg under ytan
kunde se känslorna du försökte dölja
jag var så säker på vår vänskap
antar att jag tog dig lika för givet som du tog mig
men när du övergav ditt hjärta för att leva efter ditt ytliga jag
då visste jag inte längre vem du var
du blev den person du aldrig gillat förut
och jag, jag var den enda som såg det
men jag hade aldrig kunnat se att du skulle lämna mig
inte innan du vänt dig bort från mig
och det redan var för sent
långsamt tog du steg efter steg bort
tills du helt var borta ur mitt liv
och jag stod bara och såg på
så många ord i mitt huvud
men läpparna hopknipna och blicken i golvet
och du bevisade det jag redan vetat
att du inte hade en aning om vad jag döljde
jag önskar ändå att du hade sett det
inte bara trott att allt var bra med mig
för det var inte
så många tårar så många ledsna tankar
och allt var ditt fel
När jag ser på dig utan att du noterar
när jag hör hur dåligt du mår
du tror bara att det är du som kan ha det dåligt
att du inte får ha några vänner
jag ser att du inte inser att det är du som lämnat dina vänner
och att du är anledningen till dina forna vänners tårar
du ska veta att skillnaden mellan oss
är att under mitt ljus döljs det mörker
medan du skriker ut ditt mörker till världen
jag vet att du är sån
att du alltid har varit det
men det förändrar inte det
att du svek mig
jag var den enda som verkligen visste hur du var
såg under ytan
kunde se känslorna du försökte dölja
jag var så säker på vår vänskap
antar att jag tog dig lika för givet som du tog mig
men när du övergav ditt hjärta för att leva efter ditt ytliga jag
då visste jag inte längre vem du var
du blev den person du aldrig gillat förut
och jag, jag var den enda som såg det
men jag hade aldrig kunnat se att du skulle lämna mig
inte innan du vänt dig bort från mig
och det redan var för sent
långsamt tog du steg efter steg bort
tills du helt var borta ur mitt liv
och jag stod bara och såg på
så många ord i mitt huvud
men läpparna hopknipna och blicken i golvet
och du bevisade det jag redan vetat
att du inte hade en aning om vad jag döljde
jag önskar ändå att du hade sett det
inte bara trott att allt var bra med mig
för det var inte
så många tårar så många ledsna tankar
och allt var ditt fel
När jag ser på dig utan att du noterar
när jag hör hur dåligt du mår
du tror bara att det är du som kan ha det dåligt
att du inte får ha några vänner
jag ser att du inte inser att det är du som lämnat dina vänner
och att du är anledningen till dina forna vänners tårar
du ska veta att skillnaden mellan oss
är att under mitt ljus döljs det mörker
medan du skriker ut ditt mörker till världen
jag vet att du är sån
att du alltid har varit det
men det förändrar inte det
att du svek mig
~Felicia
Kommentarer
Trackback
