Författare: Hunter S. Thompson
Sidor: 280

 

" Redan första kvällen i San Juan hamnar New York-skribenten Paul Kemp på Als Backyard, en kvarterskrog känd för sina hamburgare, romdrinkar och de vilda journalisterfyllon som gjort haket till sitt stamställe. De flesta jobbar på Pauls nya arbetsplats, Daily News, en engelskspråkig tidning som kämpar för sin överlevnad i 50-talets Karibien, och där  oberäkneliga arbetskamrater, dubbelspelande chefer och våldsamma lokalinvånare gör tillvaron osäker."

 

Anledningen till att jag inte skriver handlingen med mina egna ord är att jag helt enkelt inte vet hur jag ska sätta ord på det jag läst.

Jag vet inte vad jag förväntade mig av boken när jag började läsa. Enda anledningen till att  jag gav den en chans är att jag har sett filmen och blev nyfiken på boken. Men nu i efterhand inser jag att den inte var så intressant som jag trott. Boken handlar mest om fulla journalister som gör galna saker i staden San Juan.

 Men jag måstesäga att författaren har en intressant sätt att skriva på och att hans andra böckersäker är läsvärda. Jag skulle nog kunna tänka mig att läsa Fear and Loathing in Las Vegas. Har även sätt den filmen och tyckte att den hade en komisk och galen sida som säkert skulle vara lika galen i bokform. Men Romträsket var inget för mig.

Vanligtvis läser jag fantasy så det var en stor skillnad att läsa denna. Även om jag inte gillade den så mycket tycker jag den var läsvärd. Men jag skulle nog inte rekommendera den till ungdomar. Jag tror att de flesta unga människor skulle finna den tråkig och ge upp innan de läst ut den.

 

 

Om du vandrar på en väg utan riktning
kan du inte gå vilse
När du tagit ditt första steg
är det försent att vända
Jag vandrar till solen sjunker
vandrar tills månen lyser upp min väg
Men vart leder denna stig
när tar den slut
Det kan jag inte svara på
varje stig är lika unik om vandraren som valt den
Den följer ditt hjärtas inre kompass
leder dig till den plats ödet bestämt
Om det är bestämt att du ska bli något stort
kommer den leda dig till framgång
Men om din framtid är mörk
kommer stigen leda dig till slutet
Vissa ser det som ett straff
jag ser det som möjlighet att testa ödet
Du kan önska och hoppas
men inget vet säkert vad som väntar bortom horisonten
Jag är villig att ta den risken
och jag tänker återvända

-Wilma

Jag tror jag kan höra vinden viska
höra den andas
Han vill berätta sina hemligheter
alla mirakel han sätt
Svaren till livets gåta
filosofin bakom all oförklarliga fenomen
Han vill visa mig världen
ta mig utanför min inre grens
Han viskar om orättvisa
om skillnaderna våran värld struntar i
De svältande barnen som drömmer om ett liv
medans andra kastar bort sina
Han visar mig sitt hat
sin kärlek och sorg
Lika plötsligt som han kommit
lämnar han mig ensam
Med så många svar
men ännu fler frågor

 

- Wilma

Trots att jag inte förstår hur dessa enkla individer tänker, umgås jag i dessa kretsar. Jag står med fundersamhet och studerar deras beteende. Försöker förstå mig på deras brinnande besatthet. De står där med ansiktet upplyst  av färgglatt ljus och sjunker djupare ner i tvångstanken, att satsa pengar.

    Maskinerna med munter melodi sätter dem i trans. De är fast och de förlorar all uppfattning om verkligheten som flimrar förbi. Förmågan att tänka är för länge sedan borta. Man behöver inte tänka för att utföra denna enkla gest. Rota efter pengar i fickan, mata den förföriska maskinen och nervöst knyta nävarna.

    Det de inte förstår är att hoppet, tron om att återvända med mer pengar än när de kom, är falsk. De lurar sig själva. De tror att de kommer gå med huvudet höjt och fickorna fulla av  glänsande metallcirklar. Att de kommer vara lyckliga efter en tid med  de där maskinerna. Men det värsta är inte summan av mynt  de inte kan hålla fast i. Det är att de tappar kontroll över sig själva. Hypnosen bryts inte förens deras fickor är tömda på allt av värde. De lurar sig själva att de kommer gå därifrån med vinst. Att deras desperata försök ska leda till ett nytt liv som miljonär. Och dessa förhoppningar har de trots att de vet hur liten chansen är. Men de kan inte släppa taget om de djävulska maskinerna.

    Den berusande känslan av att utmana ödet, leka med slumpen, brinner i deras ådror och förlamar allt annat. Och när jag står här på håll kan jag inte låta bli att undra vilka dessa människor är. Att dessa människor är spelberoende, mer eller mindre, vet jag redan. Men vem är de under masken de lärt sig att bära? Har de en familj att försörja? Är de singelmänniskor som inte fått grepp om livet än? Eller är de alla vänner och pressar varandra till att satsa mer pengar?

    Jag vet att jag varken kan eller får rota i deras privatliv, men det gör mig så nyfiken. Vilka är dessa människor som spelar tills allt är förlorat? Känner de glädje när de satsar sina pengar eller känner de inget alls? De kanske tappade förmågan att känna i samma sekund som de förlorade allt annat.

Själv förstår jag inte varför de inte bara ger upp. Jag finner ingen glädje i att mata en maskin med pengar och hoppas att man får tillbaka dubbelt så mycket. Men besattheten är så stark att de själva  har glömt hur de fastnade för spelandet. De kan nog inte minnas första gången de rörde de djävulska maskinerna.

    Jag vill så gärna hjälpa dessa människor, men istället tittar jag ut genom fönstret och sjunker djupare in i mörkrets oändlighet. I mina ögon är de redan förlorade.

 

-wilma

Du ber mig att förlåta dig
trots att du vet att jag inte kan
du borde aldrig gjort så mot mig
inte om du vill att jag ska stanna
du säger att det inte var meningen
men jag säger att det är slut nu

Jag kan inte förlåta dig
du skadade mig
du kanske aldrig ville det
men du gjorde dina val
du kanske aldrig tänkte på konsekvenserna
men får ta konsekvenserna av det
jag kan inte acceptera din tanklöshet mer
inte när du skadat mig så

Tårar rinner ner för dina kinder
när du bönar och ber om förlåt
du vet att inga ord kan reparera
men försöker ändå
vill inte lämna mig
tro mig det vill inte jag heller
men vad gav du mig för val?
jag älskar dig fortfarande
men kan inte stanna kvar

Jag vill förlåta dig
men måste vara stark
jag vet att du kommer göra det igen
och det klarar jag inte
så jag säger igen det är slut
och vänder mig om och går
lämnar dina bedjande ögon bakom mig
för det är slut med oss nu
slut

 

~Felicia

Visa mig platsen där de odöda lever
platsen där smärtan inte finns
Jag lovar att följa varje steg du tar
om du lovar att de förflutna försvinner
Gamla minnen är inget jag vill släpa på
men jag kan inte lämna dem bakom mig


Visa mig platsen där änglarna sjunger
platsen som inte är fylld av lögner
Jag ska lyssna till varje ord du har att säga
om du lyssnar till min bön
Sänk mig vita vingar
låt mig förenas med mina förlorade systrar

 

- Wilma

Jag ser solen gå ner
påminner mig om dig
när du satt här bredvid mig
vi såg solen gå ner
hand i hand
men en dag ska vi återigen vara här
sida vid sida för evigt
vi ska springa iväg från verkligheten
gömma oss i vår egen värld
se solen gå ner
helt bekymmerslösa
inget ska få störa oss
jag ska skydda dig där
hålla dig från alla som vill skada dig
de ska aldrig någonsin få skilja oss åt igen
vi är inte någon utan varandra
vi är som dagen och natten
finns inte utan varandra
motsatserna som styr allt
jag är natten du är dagen
en alltid strålande sol
min sol
tagen ifrån mig
men en dag ska jag få dig tillbaka
rädda dig från de som är så svåra att se
ta dig dit solen går ner
och återigen se på med min hand i din
en dag ska vi återigen lysa
natten och dagen förevigt
en dag
ingenting kan hindra mig
jag ska komma med min sista månglans
ett sista minne av dig
fösa undan alla andra
tills jag återigen är i din famn
i vår egen värld med evig solnedgång
en värld där det bara finns du och jag
och inget som kan skilja oss åt
någonsin

 

~Felicia

När jag såg dina blickar på mig
fick jag så svårt att andas
jag visste att du kände som mig
men du visste inte
det jag visste
andledningen till att jag inte redan
var i dina armar
det finns inget jag någonsin velat så mycket
som att jag ska ha fel
att jag ska kunna vara med dig
men hemligheten..
är för farlig
jag önskar att jag kunde berätta för dig
berätta allt
sanningen, vad du betyder för mig
hemligheten som förstör allt
men jag kan inte
jag kan inte
jag vill inte skada dig
och det jag vet är för farligt
du ska inte behöva tyngas ner av den
du älskar mig nu
men mig kommer du glömma
komma över om några år
men hemligheten kan man inte fly från
inte nu, aldrig någonsin
den stannar hos dig för evigt
jag vill inte skada dig
men jag vill att du ska veta
hur mycket du betyder för mig
du kommer aldrig få veta
det är för farligt
och när jag ser alla dina blickar på mig
kan jag aldrig andas
jag borde vara i dina armar
du borde få veta
världen borde inte få vara så orättvis
men en dag kommer jag ändå ta mod till mig
berätta för dig
riskera allt
"Jag älskar dig över allt annat
men vår kärlek är för farlig
Jag kan inte berätta sanningen
då kommer du också att dö
Men minns när du tittar på mig
och jag aldrig kan bli din
du aldrig bli min
att jag älskar dig
jag kommer alltid att älska dig mer än allt annat
offrar allt för dig
Minns det när jag en dag måste gå
vi borde aldrig ens fått
tiden på avstånd tillsammans
Minns mig och glöm aldrig
kärleken är starkare än allt
värd att dö för
om den är äkta, som vår"

 

~Felicia

Kom och dansa
lita på mig
jag kan stegen
känner du inte rytmen?
ett steg dit, hit
kom närmare och bara följ med
musiken är allt
släpp allt annat
nu är det bara du och jag
och musiken som fyller luften
fyller oss i varje andetag
växer sig starkare med varje steg
hör du inte takten?
ett, två, steg, hopp
tre, fyra, steg
snurra runt mig
känn hur musiken drar i dig
svingar dig runt på golvet
känn rytmen
låt mig föra dig
slappna av och följ bara med
snurra
men håll dig nära mig
jag ska föra dig
runt runt det är enkelt ska du se
ett steg dit, hit
snurra, se det är lätt!
känn hur musiken fyller dig
släpp taget om allt annat
för här finns bara du och jag

 

~Felicia